söndag 8 september 2013

Varför tävla???

Det gick ju jättebra med min paus...

En sak som slog mig var av vilka anledningar folk tävlar?
Vad har man för mål med sitt tävlande? Om man har ett mål?

För vår del så tävlar vi för att det är roligt och för att få någon slags "bedömning" på att vi tänker och jobbar rätt med hästen. Man vill ju veta att hästen utvecklas och även ryttaren.Vi tävlar inte för att slå den och den och komma etta, vi tävlar mot oss själva och har som mål att behålla de poäng vi får på den nivån och på sikt försöka förbättra dom. Om vi sen har sjuttioelva personer före oss i resultatlistan spelar ingen roll, vi rider mot våra egna tidigare resultat. Sen är det ju olika förutsättningar på varje tävling, olika banor, domare, väder m.m, men det är ju lika för alla. Vi försöker glädjas med andra i deras framgångar och stötta och peppa i motgångar, oavsett hur det går för oss själv. För mig är det en del i "sportmanship", om vi lyckas leva upp till det alltid vet jag inte, men vi försöker. Man får inte vara så självcentrerad och egoistisk att man inte kan se sina klubbkamrater och andra medtävlande.
För att nå dit man vill tror jag det är jätteviktigt att både häst och ryttare är i bra balans och mår bra.
Det kan handla om mängden mat, vatten, vilka hagkompisar, omgivningen eller vad som helst. Det är ett samspel med två levande varelser och om en har en dålig dag så speglar det sig i den andra.
Hästens välmående måste alltid vara i centrum, annars når man inte dit man vill.

Årets tävlingar är slut och vi laddar upp nu under den långa mörka vintern som kommer. Vi ses på banorna till våren!
/Marie

1 kommentar:

  1. Hej! Länge sedan :)

    Ang. tävlingar: Jag har blivit lite trött på "tveksamma" domare på sistone. Jag har inte tävlat själv så det är inte egot som talar (i det här fallet i alla fall :) Det värsta fick jag dock höra från en av domarsekreterarna på en av höstens tävlingar. Hon satt med en domare som genomgående satte poäng på första ekipaget i varje grupp INNAN bedömningen började. Då tappar man liksom förtroendet lite... Så är det med bedömningssporter. Är domarna på den nivån är det även svårt att bara tävla mot sig själv och lita på poängen.

    /Lotta

    SvaraRadera