Jullov!

Lite för varmt väder nu tycker jag! Det är runt nollan och ibland nån plus så det blir klibbsnö under hovarna. Hade varit bättre med -5 och snö så man får galoppera i fluffsnö. Men man kan inte få allt, detta är ändå bättre än -30!

Idag skoddes båda grabbarna och de var måttligt roade av det 😂

Båda två gäspade som galningar!

Snart stundar nyår och då drar vi in till gäststallet på ridklubben, passar på att tvätta dom ordentligt och rida i ridhuset.

Vill inte riskera att dom blir skrämd av raketer, hemska tanke!

Ridtur i morgon med dom bästa, längtar!

/Marie 

Snart jul igen

Här händer inte så mycket... hästarna har varit på rymmen en natt, hemska världar!
Vilken ångest, panik, rädsla och allt möjligt man hinner gå igenom. Dom har blivit skrämda av något, vet ej vad, sprängt staketet och sprungit rakt igenom. Det måste ha hänt tidigt på natten med tanke på alla spår vi hittade efter dom. Tack och lov för snön!
Dom är välbehållna, det var väl jag som var lite hispig och hade svårt att sova de första nätterna efter det.
Vi kämpar förtvivlat med att få hjälp med Jessicas axlar, de blir sämre och sämre, hon får ondare och ondare trots att hon inte rider.

Var till kiropraktorn igår och jag hoppas innerligt att vi hittat rätt hjälp nu! Allt som hon säger låter självklart och jag lovar att det knäckte rejält i den lilla kroppen. Då kan jag bli lite förgrymmad över att inte utbildade läkare kan komma på detta? Eller är det konkurrenter till dom? Man måste klura fram lösningar själv.
Nu skall hon dit några gånger, sen i slutet på januari hoppas vi att hon kan börja rida igen. Fast som jag skrivit tidigare, jag blir lite ego och vill ha Prins själv.... Fast jag får nog rida ganska mycket ändå då det är mycket i skolan för en som går ut nian.

Julen kommer med stormsteg. Det känns väl sådär. Jag fyllde år i november och hade ont i magen flera dagar innan, jag ville verkligen inte fylla år i år, för nu kommer inte mamma....Och jag kan säga att jag mådde inte bra på min födelsedag, stackars mina nära som fick stå ut med mig.
Och nu blir det jul och jag vet att det kommer bli tufft, för mamma kommer inte. Samtidigt vill man vara den där mamman för sina barn som min mamma var för mig, stark, förståndig och "fixar allt", inte visa hur man egentligen mår och känner, särskilt inte på julafton.
Det är tufft, men dagarna går på nåt sätt, men plötsligt kommer det över en, när som helst och var som helst, då är det nåt som påminner, en lukt, en händelse eller annat. Men det tar väl tid.

Nu ska jag fara till världens bästa Prins för en kvällstur.
Kram och ta hand om er och era nära.
/Marie

Och vad har vi med oss från Stockholm och Globen?

Guud så trött jag var i morse när klockan ringde! Vi har ju inte ens haft tid att sova där i storstan, klivit upp tidigt och varit på ranten hela dan för att sen stupa isäng vid midnatt.
Vi har ätit gott, shoppat, unnat oss fotmassage helt spontant, ramlat in på slottet (otippat!) helt spontant, studerat skridskoåkare i kungsträdgården, sett läskiga typer i tunnelbanan, känt oss alldeles fntastiskt storstads/världsvan när vi tar oss fram i och mellan tunnelbanorna, sett fantastiska dressyrhästar, hopphästar och såklart de bästa hästarna av alla- islandshästarna, sett den imponerande "vadhannuhette" frihetsdressyrshowen, sett hon med hästen, ankorna, visselpipan och hundarna, och vi har skrattat, skrattat och skrattat, och haft det alldeles, alldeles fantastiskt.
Allt har varit toppen, men det som på nåt sätt ändå gjort störst intryck på mig är Clinicen vi var på, som vi inte ens visste om skulle vara. Det var en clinic med den mentala coachen Kjell Enhagen tillsammans med Tinne Wilhelmsson som red samtidigt och Louise Nathorst som är hennes tränare.
Han pratade om att för att man ska nå framgång kan man likna det vid ett recept, har man inte rätt ingredienser blir det en dålig kaka, men med rätt recept kan det bara gå bra. Man kan "knycka recept" för att se hur andras ser ut.
Är man född med framgång eller är det något man lär sig? Han menar att precis vem som helst kan nå framgång.
En fråga han ofta får är till exempel vad man ska göra om man har problem på framridningen, om hästen har en tendens att bli "tittig". Där pratade han om vikten att träna in en övning som både häst och ryttare känner sig trygga med och när det blir problem av något slag ska man ta till den övningen, liksom backa bandet och utgå därifrån. För att hitta tillbaka känslan och tryggheten. Ryttaren måste alltid vara intressantare än omgivningen, hästen ska fokusera på ryttaren.
En annan bra övning om man känner sig spänd eller om hästen är spänd, är 7-3-1.
När du sitter på hästen spänner du allt du kan och har i hela kroppen i 7 sekunder, sedan tar du 3 djupa andetag. Efter det ska du ha 1 par glada ögon! Det går inte att ha en glad häst om inte varken dina eller hästens ögon är glada.
Vad har du för enkel övning och när skulle du behöva använda 7-3-1?
Han pratade också om vikten av att planera sin ridväg, fokusera och vara steget före i tanken.
Vidare pratade "Lussan" om att hon agerar spegel åt Tinne på tävlingsdagen, för att hon ska kunna stämma av känslan och veta om känslan stämmer med hur det ser ut. Tinne berättade att hon är väldigt noga med att rida ritten i tanken både dagen före tävling och tävlingsdagen.
Hur ser du dig själv när du rider? Ser du dig själv inifrån eller utifrån? Det var en bra fråga som fick en att tänka till. Kjell pratade om självförtroende och om/när man har bra självförtroende så ser man oftast sig själv inifrån, men har man sämre självförtroende kan det vara bra att se sig själv utifrån - ett positivt minne.
När jag tänker på att se sig själv inifrån så tänker jag på känslan man kan få ibland, att man känner att man är där och då.
Valda sanningar, det är ett bra ämne som han också tog upp, men som jag inte orkar vidareutveckla nu.
My business - det du själv kan påverka
Your business- andras åsikter tex.
Gods business- tex vädret, sånt man inte kan påverka
Om man väljer att enbart fokusera på My business, det som man själv kan påverka så kan man bli hur bra som helst i sin ridning utifrån de här bitarna.
Fokuserar man på det andra så tappar man självförtroende.
Denna clinic har påverkat mig mycket, och allt verkar så enkelt när han pratar och berättar.

Hoppas jag lyckades förmedla det jag snappat upp, jag skulle varmt rekommendera att gå och lyssna på honom om ni får chansen!

/Marie

Globen!

Tänk att man kan få gåshud av att se på fina hästar! Det var precis vad jag fick, rysningar! På nåt sätt är det en sån vision i alla fall jag har, att det ska se ut sådär där man rider. Tänk vilken känsla det ska vara! 

Mässan var bra men jag hittade inte det jag ville. Hade hoppas att det funnits nån stickad islandströja, men jag får leta vidare. Vi köpte biljetter till showen ikväll också, det blir kul även om det inte är med några islandshästar. 

Jag har så mycket att berätta, vi har såå kul här, men skriver mer när jag har en dator, lättare då. 

Hmm, när vi inte varit på Globen har vi gjort nåt annat...

Stockholm!

Nu är vi äntligen här, idag hann vi en sväng på stan, käkade lite go mat och sprang omkring och myste. I morgon taggar vi för Globen direkt på förmiddan, ska bli sååå kul, både tävlingen och att gå på mässan! 

Superduperunderbart

Det är så bra att kunna rida regelbundet för samma instruktör. Idag var det dags att rida för Sylvia igen. Jag har jobbat mycket på det vi tränade sist, att länga överlinjen och få en mjuk och fin häst i alla gångarter. Jag har hört hennes ord i öronen när jag ridit: eftergift, tappa inte på ytter, mer böjning, släpp efter....och mycket annat. Men det borde väl betyda att man i alla fall lär sig något? 

Idag red Jessica igen, och som det sved i mig, jag ville också rida! På Prins och ingen annan. Dom var superfina och jag fick beröm för mitt jobb sen sist! Det värmer och man blir sporrad att fortsätta. 

Nu ska jag jobba vidare, jag har följt dom under dagen då dom börjat jobba med att få mer energi i tölten. Det är något jag tycker är svårt men jag jobbar på den nivån jag är nu, som Sylvia sa: ibland får man backa tillbaka några steg och börja om, och blir det svårt så får jag göra det. 

Jessica ska ta det lugnt med ridningen ännu i december månad och jag tar gärna hand om Prins :) så gärna!

Tänkvärt!

Sitter på tåget på väg hem från Umeå. Prins har vilat medan jag varit borta men jag tror inte han klagar på det, han har gått ganska mycket nu på sista tiden. Detta skickade Jessica till mig som sms igår. Det är väldigt sant och tänkvärt :)

Härliga dagar

Vi har haft massor med härliga ridturer nu senaste tiden, med nysnö, sol, och bara någon minusgrad.

Fast det hade ju inte gjort någon om Prins varit liiite renare...dags för tvätt!
/Marie

Och vet ni?

Hit ska jag och Jessica! 

Efter denna tunga höst så sticker vi iväg på en mor och dotter-helg till Globen horse show! 

Vi ska se islandshäst-tävlingen såklart! Och mycket mycket mer :)

Säger bara wow!

Var ut på en morgontur igen med Pernilla och Påven.

Ibland funkar ingenting när man rider och ibland funkar det lite bättre. 

Idag....har aldrig haft denna känsla förut....det var alldeles alldeles underbart! 

Jag fick igenom det jag ville, fick en häst som längde överlinjen och travade som en gud! Jag kunde reglera tempot och behålla takt, form och känsla i traven. 

På hemvägen kom det även i tölten, vilken känsla det är! Vilken tölt! Precis på gränsen mellan tölt och trav, där är det fint att ligga :)

Jag måste rida igen i morgon och i morgon och i morgon och..

Så roligt! 

Vet inte hur jag ska kunna vara utan detta när Jessica blir frisk!!??

/Marie 

Välkommen thermobar!

Vi investerade i en thermobar, valet föll på 65 eco-modellen. Jag är så fantastiskt lycklig över den, som ett litet barn! Går omkring och bara småflinar när jag fyller vatten. Barnsligt va? Men ack vilken bra pryl det är! 

Nu är det slut med fruset vatten, bye, bye! 

For ut på en tur på morgon tillsammans med Pernilla och Påven, sen fortsatte dagen kring hästarna, hämtade en Höboll och satte in i hagen och lastade av 55 balar hö som vi hämtat tidigare i veckan. 

Poade på lite där och flinade omkring runt thermobaren 😄 

Lyckliga killar äter och äter :)

Här är den, vår nya fina thermobar, direkt från deras hemsida. Bild på våran egen och lådan den är i får ni nån annan dag :)

/Marie 

Sylviakurs

Nu har jag ridit min första kurs. 

Redan på morgon när jag kom till Prins så kände jag att vi inte riktigt var i fas med varann. Det var även känslan jag hade i fredags när jag var ute och red. Han kändes styv i nacken och inte ett dugg samarbetsvillig. Nå efter många om och men kom vi oss iväg till Hakkas och kursen. 

Vi jobbade vidare på att länga överlinjen och få en avslappnad häst. Rida på volt med böjning i skritt, tölt och trav. Eftergift när överlinjen längs. Under första passet märkte Sylvia tydligt att vi inte var helt överens jag och Prins men med hennes vägledning jobbade vi oss in i ett lugn och samarbete 👍

Förra gången när jag fick rida ett pass så fick jag inte trav och det var störigt. 

Men idag har vi travat på både liten och större volt med längre överlinje och avslappnat steg. Ganska häftig känsla, måste jag säga. Tänk att jag kunde det! 

Inte har jag så höga krav va? 😉

Bilderna är från förra kursen, idag var det mycket snö men annars lika mysigt och trevligt som sist med eld, god mat och trevligt sällskap! 

Trodde det skulle bli kallt under dagen så jag laddade med varma kläder och det lyckades 😄

/Marie 

Snön är här!

Jag vet inte om det bara är jag som ibland känner mig lat och helst skulle gå kvar hemma i långkalsongerna i värmen istället för att "måsta" fara och rida. Idag var en sån dag, det kändes motigt att klä på sig alla vinterkläder och fara ut och rida i mörkret ensam. 

Men jag for och så fort jag kom dit så var jag otroligt glad för att jag gjorde det! 

Det snöade lite lätt och var nån minusgrad, perfekt! Jag poade på där med att fylla vatten och göra hö och sånt innan jag for ut på en tur. Otroligt rogivande. När mörkret är här så har vi begränsade ridvägar eftersom det vara finns gatlysen inne i byn. Så jag red där, jobbade lite med öppna och sluta, böjningar och att kunna ta ner tempot och ändå behålla framåtbjudningen. Såna grejer får man passa på att göra vid dessa tillfällen. 

Jag och Prins, det var en så bra tur idag. 

Till helgen ska jag rida min första egna kurs! Det behövs, har ju aldrig gjort det förut, dock varit med på otaliga så nånting har man ju snappat upp men det är ju ändå skillnad att göra det praktiskt.

Yvonne har fotat bilden under en av helgens turer. Kan konstatera att Prins behöver en tvätt...

/Marie 

Tung period, direkt från hjärtat

Sist jag skrev var jag lyckligt ovetande om vad framtiden hade att bjuda på. Det var den 8 september. I mitten på augusti fick vi veta att min mamma hade en tumör. Den 17 september gick hon bort. Det är svårt, det är tufft, hela tiden. Man lever på och försöker ha ett funderande liv, trots det kommer det över en med en väldig kraft ibland. En trötthet, sorg?, som jag aldrig känt förut. Vissa dagar går bättre än andra, men det måste gå.
Ovanpå det har jag börjat läsa på halvfart via Umeå Universitet och jobbar 75%.
Och sen ovanpå det är Jessica återigen belagd med ridförbud av sin läkare, "sjukskriven", igen. Hon har väldiga problem med sina axlar, 15 år ung, och nu påstår läkaren att hon har en kronisk inflammation i axlarna som aldrig kommer gå bort, kommer alltid komma tillbaka.

Så nu är Prins min på heltid, till mitten av december, minst. På gott och ont. Jag tycker själv inte att jag har kunskapen att kunna utveckla och arbeta vidare med honom. "man gör så gott man kan", var det en kund som alltid sa, när jag jobbade i butik, och jag får väl ta det för vad det är då.
Jag tycker det känns så onödigt att sätta pengar på kurser för mig, även om jag tveklöst skulle behöva det. Då sparar jag hellre och låter Jessica gå kurs. Fast jag kanske ska gå nån kurs nån gång, får se.

Ares och jakten då? Jo, vi har varit ut några gånger. Det är så fantasktiskt roligt, detta att se honom arbeta och söka kontakten med mig. Underbart. Vi har mycket att jobba på innan allt funkar, träning och träning, är det som gäller. Finns det fågel så hittar han dom :)

Ta var på varann och era nära och kära.
/Marie

Varför tävla???

Det gick ju jättebra med min paus...

En sak som slog mig var av vilka anledningar folk tävlar?
Vad har man för mål med sitt tävlande? Om man har ett mål?

För vår del så tävlar vi för att det är roligt och för att få någon slags "bedömning" på att vi tänker och jobbar rätt med hästen. Man vill ju veta att hästen utvecklas och även ryttaren.Vi tävlar inte för att slå den och den och komma etta, vi tävlar mot oss själva och har som mål att behålla de poäng vi får på den nivån och på sikt försöka förbättra dom. Om vi sen har sjuttioelva personer före oss i resultatlistan spelar ingen roll, vi rider mot våra egna tidigare resultat. Sen är det ju olika förutsättningar på varje tävling, olika banor, domare, väder m.m, men det är ju lika för alla. Vi försöker glädjas med andra i deras framgångar och stötta och peppa i motgångar, oavsett hur det går för oss själv. För mig är det en del i "sportmanship", om vi lyckas leva upp till det alltid vet jag inte, men vi försöker. Man får inte vara så självcentrerad och egoistisk att man inte kan se sina klubbkamrater och andra medtävlande.
För att nå dit man vill tror jag det är jätteviktigt att både häst och ryttare är i bra balans och mår bra.
Det kan handla om mängden mat, vatten, vilka hagkompisar, omgivningen eller vad som helst. Det är ett samspel med två levande varelser och om en har en dålig dag så speglar det sig i den andra.
Hästens välmående måste alltid vara i centrum, annars når man inte dit man vill.

Årets tävlingar är slut och vi laddar upp nu under den långa mörka vintern som kommer. Vi ses på banorna till våren!
/Marie

Hej då för ett tag!

Det har blivit mer och mer sällan som jag hinner skriva här, så nu ger jag upp och tar en paus ett tag.
Jag har alldeles för mycket att göra och för få timmar på dygnet, har börjat läsa på högskola på halvfart plus att jag jobbar. Har slutat rida lektion i stan regelbundet för jag känner att den lilla tid jag ev. får över måste jag sätta på Ares, i vinter är det hans tur att få kanske både kurser och annan träning. Det är min tanke i alla fall. Jessica får ta huvudansvaret för att sköta och rida Prins, såklart kommer jag också göra det, men jag måste satsa på studier emellanåt också. Och såklart hon med som nu går i nian och ska göra gymnasieval. Ja nog vill jag se hur detta ska gå, det känns tufft just nu, men det ordnar sig nog. Samtidigt har vi en plan med träningen av Prins också under denna vinter som jag hoppas vi kan hålla. Helgkurser kommer vi fortsätta med, förhoppningsvis lite oftare än innan. Känns väldigt skönt att han står hemma i byn nu så man slipper detta eviga körande fram och tillbaka till stallet, det tar mycket tid.

Ja, så, ha det fint allihop!

/Marie

Lilla nya flocken och TACK Galgbacken!

Här händer det grejer mest hela tiden, denna sommar inget undantag! Det är nog lättare att räkna upp vad som INTE hänt.

Efter ett tags funderande hit och dit så bestämde vi oss för att säga upp platsen på Galgbacken.
Vi har haft Prins här hemma sen vi kom från Piteå och det funkar så bra så varför inte ha här då?
Han går nu med Snaefari (snöfräsarn kallad) och Ida, Ida är här på "kollo" ett tag, och det funkar så bra i denna lilla flock så hon kunde då få vara här för alltid, hon är så söt, lilla Ida från Slätterne.
Just nu är det Snaefari som är bossen, Prins är nog inte alldeles nöjd med det men går undan istället för att ta kampen, just nu i alla fall. Vi får väl se vad Prins får för kompis i vinter, you never know ;)
Nu står dom i sommarhagen, men vi kommer göra en hage mitt emot vårt hus där dom får stå under vintern.

Lite vemodigt känns det att flytta från Galgbackens Islandshästar, där har vi avverkat många timmar under åren och minst lika många skratt! Men gården finns ju kvar och vem vet vad som händer i framtiden? Jag vill rikta ett stort TACK till Anna-Karin och Mårten för vår tid där, alla tävlingar vi varit på, träningslägret, ja, allt kul vi haft! Och tänk förra sommaren när Jessica storgrät när vi skulle åka på sommarbete och lämna gården, eller när några galningar störtade fram från stugan på min möhippa, eller när jag stått och frysit tårna av mig när jag tittat på ridlektioner!
När man köper sin första häst är det ett jättebra ställe att börja på, och även sen såklart, men nu känns det som ett naturligt steg för oss att flytta hem.

Prins/Jessica och Ida/Malin

Ida, prins och snöfräsarn

Det kommer mera när jag hinner nån gång...
/Marie

Träning för både matte och hund!

I stora hela får jag väl tycka att träningen går jättebra. Vi har inte haft någon fågelsituation men hoppas det kommer framöver. Vi går runt 4 timmar varje gång, det är bra träning det! Med stövlar i all möjlig terräng. 

Måste bara säga att vilka möjligheter vi har som får träna på detta underbara Dundret! Varenda gång har vädret visat sig från sin bästa sida. Fast det är tungt för hundarna när det är så varmt. 

Vårt favoritbett!

Det där med sadlar är en hel djungel och så även detta med bett.
Vi har en problematik med Prins och det är att han får skav på vänster sida i munnen. Det blir inte ett öppet sår, men ett blåmärke. Och som vi jobbar och kämpar för att få bort det!

Detta sötmalmsbett trivs vi ganska bra med emellanåt.

Vi har haft tandläkare flera gånger men ingen kan se någon anledning till att han får det, vi har passat in betten och provat olika. Vi är mjuk i handen vid ridning. Och eftersom han är så pass känslig behöver man inte vara hård i munnen på han. Så vad är det som stör? Biter han sig själv? Jag vet inte. Jag vet verkligen inte. Titt som tätt får vi rida på hackamore så det får läka, sen tillbaka till bett igen. Ofta på tävlingar får vi välja hackamore för att inte riskera varning. Vi är verkligen rädd om Prins och skulle inte önska annat än att bli av med detta, men vad ska vi göra?

Detta novabett blev vi rekommenderad att prova så vi köpte ett, Prins gillar det men får skav.
 

Sen sist men inte minst

Detta Pandorabett från Topreiter! Det älskar Prins och håller sig fin i munnen!
Det var lite dyrare att köpa men väl värd investeringen.

 Vi köpte vårt Pandorabett från Karin Åberg i somras på Wången för 1450kr, om någon funderar på ett sånt nu så har Topreiter.se rea på dom för drygt 800 kr nu. Känns ju lite surt men så är det.
Det är favoritbettet nu, hoppas bara han fortsätter hålla sig fin i munnen!
Vi har fått tips om att det kan vara nickelallergi och att skimlar kan vara känsligare i munnen men jag vet inte om nåt av det är anledningen. Gäller bara att hitta nåt som funkar. Och man märker snabbt på Prins om han är nöjd med ett bett eller inte. Det blir stor skillnad att rida honom.
Världens bästa Prins. Och nu är det tävling i Skellefteå och Vindur till helgen, spännande!
/Marie

Lycka!

Jag är fantastiskt glad i vår häst! Vi har han hemma i byn nu ett tag tillsammans med Ida och Snaefari. Det är mysigt, jag prommar på morgon och kväll med hunden och ger mat. Så fridfullt! Betet börjar vara slut så vi stödmatar. Jag har inte ridit så mycket i sommar men nu när jag rider igen är det underbart! Prins är sp rolig att rida! Totalt är det just nu 8 hästar i vår lilla by så vi kan ha många roliga turer framöver :) 

Idag var det dags för min och Ares första träning på dundret och mina nerver var i dallring! Nervös som attan bar det av till dundret. Vi hann med tre släpp och jag kan inte annat än vara nöjd. Fick kommentaren MVG som hundförare och Ares fick bedömning 5,5. Nu var det inget prov men han som var men är domare på jaktprov så för att få ett hum om hur vi ligger till så sa han så. Nu vet inte jag vad maxpoäng är men jag är jätteglad ändå :) ett litet kvitto på att jag kanske jobbar på rätt sätt även om det finns så mycket kvar att lära! 

Nu vet jag inte vem som är tröttast av mig och hunden! Har smort in hans tassar och känt igenom dom så det inte blivit något, det är ju lite påfrestningar när dom springer på fjället. 

I morgon eftermiddag planerar jag att fara igen om bara Ares känns pigg och orkar.

 

/ Marie 

Mysterium!

I morse kl 8 ringde telefon med beskedet att hästarna är på rymmen!!! Hopp i bilen och iväg för att leta och fånga. Det kändes som tusen timmar innan vi hittade dom och miljoner tankar hann fara genom huvudet. Till slut hittades dom gåendes efter en grusväg en bra bit från hagen. I samarbete med för mig tidigare okända människor så löste det sig, folk har smsat och engagerat sig, tack vare det och polisen så var dom infångade en timme efter vi började söka. Stort tack till alla!! Det konstiga är att vi inte hittar hur och var dom tar sig ut?  Jag synade hagen innan jag satte tillbaka dom och hittar inget!! 

Frid och fröjd och hästarna tillbaka på brottsplatsen ;)

Trodde jag...

Var precis på väg i säng nu ikväll nät det ringer och det är hagägaren igen!! Å nej, dom är ute igen!! Same procedur as last time.. Men nu var dom i närheten av hagen så det var "enkelt" gjort utan inblandning av andra. 

Så nu står dom på gården hemma hos Katrine som vi hyr bete av. Vi tar hem både Prins och Ida på söndag, det är bara dom kvar på vårt bete, så det är ingen idé att börja klura mer på hur dom smiter, dom får vara på gården tills vi far hem. 

Men frågan kvarstår...hur tar dom sig ut???

/Marie 

Nämen hej igen!

Det var ett tag sen och jag måste erkänna att jag varken haft tid eller lust att skriva här! Det har varit fullt upp med allt möjligt ända sen början på maj månad. Jag har inte hunnit rida så mycket, men ska ut i morgon på en tur. Ibland blir Prins väldigt "testig" mot Jessica, då brukar det hjälpa att jag tar honom några gånger. Hon får inte igenom sina krav som hon vill. Dags att kurds igen! Det behövs oftast väldigt lite så funkar det igen. 

Vi har gått och gift oss efter alla dessa år, så numera är jag en fru ;) 

I morgon em bilar vi ner till Arlanda för att på tisdag morgon flyga till Turkiet. Vi tog en sista minuten! Bara jag och min man och ett par vänner till oss. Simon är hemma och jobbar och Jessica blir kvar i Piteå. Ares har vi fört till hundvakter idag, där får han det jättebra, dom känner han sen tidigare så det blir bra. Även om min ångest över att lämna honom är stor! 

Ha det mysigt allihop! :)

Det blev 230 mil på nio dagar

Vi var med om en fantastisk vecka med träningsläger och tävling. Med facit i hand kanske ser var lite för långt, jag som är ganska hemmakär saknade blivande man, son och inte minst Ares som var kvar hemma. Tävlingen gick kanonbra, Jessica och Prins vann V2u finalen!!! Lycka! Direkt efter den hoppade vi i bilen och styrde mot Piteå där Prins lämnades på bete. Vidare hemåt med Bassi och var hemma fyra på morgon, jag var trött på jobbet dan efter vill jag lova. Jag har faktiskt varit trött och sliten hela veckan, det tar på krafterna att vara borta! Annars är det väldigt mycket annat som händer så jag hinner inte uppdatera så mycket här. Nån gång ska jag skriva ett lååångt inlägg om allt möjligt....  Mitt barndomshem är sålt och mamma flyttar till lägenhet och vårt förråd/lagerlokal ska tömmas, allt innan första juli....sen planerar vi vårt eget bröllop också som närmar sig med stormsteg..till det klämmer vi in en svensexa och två(!) möhippor som gått av stapeln. Plus mycket annat...  / Marie 

Wången

Jag hinner inte ens skriva här och nu rafsar jag ner lite från telefon bara. Har massor med upplevelser med i bagaget i morgon när vi styr hemåt. Har träffat massor med trevliga hästmänniskor och sett sååå fina hästar. Är väl inte alldeles nöjd med lite saker här, men jag ska ta upp det i morgon innan hemresan först, sen ska jag berätta mer här. Jessica och Prins ligger tvåa eller fyra i V2, jag vet inte riktigt hur man räknar. Seniorer och juniorer rider ihop och står på samma resultatlista, så efter den ligger dom fyra, men jag tycker ju att juniorerna borde räknas för sig??? Nå vi får se i morgon. I T3 gick det sämre, Prins kändes trött och loj och dom har strykt sig från finalen för att ladda till V2. Så idag lördag var en vilodag för både Jessi och Prins. 

Vårt team

I Team Galgbacken ingår många olika personer. Vi har 8 st ryttare men bara 7 är med på denna resa. Det är: Sofie med Bassi, Jessica med Prins, Wilma med Thytur, Anna-Karin med skrida, Malin med Maur, Cecilia med Snaefari och Annika med Lysingur. (Linnea och Matteus är hemma och jobbar) Sen har vi jag och Mårten som titulerar oss chaufförer, Lena som är utbildad sjukgymnast och masserar både hästar och människor. Marina, Annika och Ronny är föräldrar och chaufför även dom. Alla har vi fått massage av Lena under dessa dagar. Idag gick dom flesta hästar kanonfint och i morgon styr vi upp mot Wången. / Marie 

Trötta!

Vi har varit ganska trötta sen vi kom och sovit dåligt då det varit varmt. Man inatt var det svalare och vi har alla sovit som stockar! Det är alldeles underbart här, vi har helpension och få hemlagad mat och till frukost får vi hembakt bröd och hästarna i hage utanför fönstret. Det blir trist att åka härifrån.
Jättetrevligt folk på gården och fina ridmöjligheter. Vår tränare Isa Gustavsson sliter med att få hästar och ryttare att göra som hon säger ;)
Nä, skämt åsido, det går kanon här :)
Vi var ut till Agersta ridshop igår, vi har shoppat lite och slappnat av.
I morgon styr vi mot Wången och på torsdag hinner vi få ett till ridpass för Isa, då på tävlingsbanan.
/Marie

Första dagen avklarad

Idag red Isa igenom hästarna. Haha, det vi kunde konstatera var att det är inget fel på våra hästar...då återstår ryttarna....KAN det vara oss det beror på?? ;) 

106 mil senare

Är så trött så jag är alldeles vimmelkantig. Resan har gått kanonbra, hästar och flickor har varit supersnäll. 106 mil... Och nu är vi här. Lyckan var stor när vi släppte ut hästarna i hagarna när vi kom fram! / Marie 

NU ÅKER VI!!!

I natt börjar vi rulla mot Bärby utanför Uppsala, på söndag är första lektionen!
Det ska bli så spännande! Ett besök på Agersta är inplanerat, vi har problem med att Prins får blåmärken innanför läppen och hoppas som kan hjälpa oss med lite bett i "bettdjungeln". Jag är helt villrådig och maktlös och vet verkligen inte hur vi ska komma tillrätta med detta problem och hoppas denna resa ska hjälpa oss att komma närmare en lösning. Jag är inte säker på att det är bettrelaterat, men nu ska vi påtala vårt bekymmer för Isa i hopp om att hon kan hjälpa oss att hitta ev. "felaktigheter" i ridningen plus ev. inköp av nytt bett.
En liten tanke har jag att det kan vara någon låsning i bakdelen som gör att han biter fast i bettet på vänster sida..?

Annars springer livet på, i morse var en annorlunda morgon! Jag for iväg tidigt och skulle göra skjutprovet till jägarexamen och fick se en livs levande björn efter vägen, häftigt! Kan säga att jag blev inte mindre darrig av det...;)
Provet gick bra och jag är numera innehavare av jägarexamen :)

Försöker uppdatera medan vi är på resa :)
/Marie

Bifrost Regionala sm-kval 1-2 juni 2013

Så var tävlingshelgen över efter många om och men. Det blev bra till slut efter inställda flyg med domare och allt möjligt. Tävlingen fick senareläggas så jag tror första start var först vid 15-tiden på lördag och höll på till runt 23-tiden om jag inte fått fel info, jag som då inte var där :(
Men framöver kanske det rent av kan bli "kom till Gällivare och Bifrost och var med i midnattssolstölten" eller nåt liknande? Varför inte göra en grej av vår fantastiska midnatsssol? Unikt, vill jag säga.
Har inte så stor koll men några tycker domarna var snåla med poängenm några blev varnade för grov ridning, någon blev diskad, ja, ni vet, som det brukar vara.

Mina fina då?
Dom tog hem första segern i T5!!! Fantastiskt!
I V2 slutade dom på tredje plats med slutpoängen 5.07.
Ridningen funkade mycket bättre idag och nu är hon nöjd med prestationen, flickan min.
Och det absolut bästa av allt:
Jessica och Prins blev tilldelade DOMARNAS PRIS för lovande ekipage!!!!
Med motiveringen: "För prydlig visning som utmärkt sig på ett positivt sätt"
Fick sms på väg hem och jag fällde en tår av glädje, lycka, stolthet, tacksamhet, ja allt.
Så otroligt betydelsefullt att få det!

Kerstin Nilsson från Ofelas fick domarnas pris i vuxenklassen, Anki Nilsson-sponsor och Prins och Jessica

Nordnytt har varit och gjort ett reportage och där finns mina fina med i bakgrunden, mitt i tävlingen :)
http://www.svtplay.se/video/1264749/2-6-18-10
/Marie

Plåga!

Ibland blir det intressekonflikter när inte alla i familjen har samma intressen. Denna helg är det Bifrost regionala sm-kval hemma och jag är inte där! Jessica har länge sett fram emot att vara utan mig på en tävling, det är kanske inte alltid så kul att ha mamma med... Så med mycket våndor och ångestattacker sitter jag i Piteå dit vi fört husvagnen för sommaren. Jag får rapporter hela tiden, men de andra här tycker nog inte att jag är så social som bara pratar häst, grenar och poäng hela tiden, både i telefon och med dom. Men det har varit nyttigt, både för mig och Jessica att vara ifrån varandra, det är ju tonår och humörsvängningar mest hela tiden ;) Ridningen då? I T5 leder hon på poängen 5.0, skitbra! Ökningarna satt som ett smäck tydligen! Det är hittills bästa poängen i den grenen. I V2 var hon mycket missnöjd, hon har haft en känsla hela veckan som inte varit bra, svårt att sätta fingret på vad det är. Men det var nästan 30 grader varmt också. Hon ligger fyra där. Men så länge man inte är nöjd själv så är det jobbigt. Sen kan man ligga sist fast man är nöjd med Ridningen, placeringen spelar ingen roll, bara man känner att man gjort bra ifrån sig, men hon var inte nöjd, det kändes skit att rida rent ut sagt. Så vi får se vad hon har för känsla idag. Det regnar och är svalare ute och det är ju bra. Och jag fortsätter att vara osocial så länge tävlingarna pågår... Marie. ( ps. Kommer inte lämna dom ensam på en tävling igen...)

Sommarvärme!

På dagarna är det runt 25 grader och nu när klockan är halv nio är det fortfarande 20 grader ute! Bara det inte är den enda värmen vi får i sommar...

Jag red ut med Sofie-Bassi och Annika-Lysingur idag. Hästarna var taggade till tusen och svår att få lugna. Red till badstranden och badade benen och plaskade lite, sen galopperade vi upp för sandtaget, en kul tur för både hästar och ryttare.
Det är mycket tävlingar och läger framöver så vi har bestämt att inte rida så mycket på banan nu när vi är hemma utan försöka rida ut och ha kul. Vi lyckades med det idag :)

På Galgbackenbloggen http://galgbacken.blogspot.se/ finns en filmsnutt från V2u finalen på Vindurs tävling.

Jag och Prins plaskar, Annika fotade


 

/Marie

Hemväg igen

Finaldagen är över och vi har precis lämnat Skellefteå. Mycket fina placeringar för många bifrostekipage, grattis alla! Jessica och Prins strök sig från T8- finalen då vi upptäckte ett blåmärke i munnen i morse, ville inte riskera en varning. Hon känner sig ändå nöjd med att hon låg etta efter uttagningen. I V2 kom dom på delad andraplats med ett jättefint ekipage, känns hedrande att dela andraplatsen med dom! Segern tog Jennifer hem med Halastjarna från Agersta. Dom blev B-klassad även här. /Marie 

Mamma mia vilket kval!!

Det gick kanon för alla bifrostekipage i dagens kval! Linn och kristall kvalade upp till à-klass i sin töltgren, minns inte vilken det var, t3, kanske. Jessica och prins, Sara och Venus, Jennifer och halastjarna kvalade upp till b-klass i v2 ungdom. Stort grattis till alla fina ekipage och dess framgångar! För Jessicas och prins del blev det personbästa med 5,30 poäng i uttagningen och delad förstaplats. I t8 leder dom också med poängen 4.93 som hon inte var alldeles nöjd med då han kändes spänd och styv. Dåliga bilder med mobilen, hoppas på andra fina bilder till veckan! 

Tävling hos Vindur!

Efter många, och jag menar många, om och men så kom vi oss iväg till säsongens första tävling hos vindur i Skellefteå. Men det var långt ifrån självklart att vu kunde åka hit... I måndags upptäcktes att en häst på gården var snorig och veterinär kom för att ta prover. Gården blev satt i isolering och vi fick snällt vänta på provsvaren innan vi verkligen kunde åka, och provsvaren kom klockan 15.30 nu i eftermiddags!!! Det är Grönt, ni kan fara, det är inget smittsamt- ljuvliga ord att höra! Snacka om att man varit på väg att få magsår i väntan!! Nå nu är vi här och det blir ju lite kul att se hur tävlingen går. Det blir ju som ett kvitto för sig själv om hur man tränat i vinter. Alltid när vi varit här har vädret varit kanonbra och så även denna gång :) sätter in en bild från eftermiddagens provtur på banan. / Marie 

Solen lyser

Och hästarna myser! Tränar, tränar och tränar på lydnad med Ares. Små framsteg gör vi så sakteliga. Prins var lite wild and crazy igår på turen med Cecilia och snöfräsaren men på hemvägen gick det bättre. 

Sylviakurs

I söndags var det dags att kursa för Sylvia igen. Jobbade bla med böjningar, lydnad, lösgjorhet. Han går fint nu, utvecklingen under våren har varit enorm! Vi har tagit ett steg till i utvecklingen känns det som. Det fantastiska är ju att hur mycket man än tycker man lärt sig så är man aldrig fullärd! Det finns alltid så mycket att träna på och lära sig ändå! Jag har filmat lite men är så oteknisk så jag måste få Jessica att lägga upp det hit. Men lite bilder kan ni få!