Faktiskt när jag skriver rubriken så kommer jag att tänka på Brolles låt "jag är född i en liten by", den är jättebra.
Vi bor ju i en liten by med en fotbollsplan som lämpar sig ypperligt till ridning. Förr i tiden hade Leipojärvi ett aktivt fotbollslag och om jag inte minns fel även ett damlag. Men det var då och nu står fotbollsplan och växer igen lite, ibland körs det lite cross och ibland rids det. Vintertid går skoterspåret över plan.
Varannan lördag ordnas ideellt "Lassekurs", Lasse hovslagare från Kalix kommer och har kurs för några ekipage från byn plus några som kommer hit med transport från andra byar.
Jättebra initiativ tycker jag, att det händer något i byarna!
Nu fick vi direktiv från styrelsen i byns förening att vi måste fråga de som bor i anslutning till fotbollsplan så att det är ok att rida där för deras del .Och eftersom det är stadsplanerat område. Nu gäller det i dagsläget inte mig , men en vacker dag så kanske jag har Prins här hemma så därför har jag engagerat mig i detta.
Vi gjorde en namnlista och gick runt och knackade dörr. Vilket positivt bemötande vi fick!! ALLA vi frågade tyckte det var roligt och positivt att det händer något.
Det känns bra, men jag kan inte låta bli att känna mig nedslagen ändå eftersom man blir så himla motarbetad av andra. Av ingen rimlig anledning.. Sånt gör mig ledsen.
Det kanske är så här i världen, det finns alltid folk som ska klaga och protestera och gnälla, även om man sköter allt rätt. Kanske dom själv har lite att göra och inte unnar andra nåt? Vem vet?
Är för övrigt hemma sjuk då jag antagligen fått en mindre hjärnskakning av mitt fall häromdagen. Kan inte vara uppe långa stunder.
Kram/
Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar