Jag gick på magkänsla denna gång och bokade en tid för att iaf utesluta något, men ack så rätt jag hade. Han har verkat trött, kliver inte upp på morgonen när vi gör det, utan sover vidare. Det är INTE likt han. Spyr upp sina små genomskinliga pölar, smackar, äter gräs och är hängig. Sover himla mycket. Ja så det var ju förstorade halsmandlar och nu pratar vi operation. Sist hade han två streptokockbakterier och en annan, tre totalt. Det är väldigt ovanligt, sa Veterinären idag. Nu odlade vi inte, utan tog bara ett blodprov för att se infektionsstatus och det var ok. 39 graders feber är mycket på denna "lilla" hund. Fredag nästa vecka ska vi tillbaka för kontroll och diskutera hur vi går vidare med detta.
Senario ett: Opererar direkt när antibiotikakuren är avslutad. Då är halsmandlarna fortfarande svullen och risken att det blir en liten bit kvar av dom är stor. Då återkommer symptomen efter ett tag och det blir en till operation.
Senario två: Vi väntar någon vecka med att operera för att svullnaden ska lägga sig. Risken blir då att infektionen kommer tillbaka och man inte kan operera.
Tåls att tänka på. Jag tycker så fasligt synd om stackars stackars Ares som aldrig får vara frisk. Jag skulle bara önska, efter allt han gått igenom i sitt korta liv, att han får vara frisk och inte ha ont.
Söta rara Ares, som man kan bli så irriterad på när han inte lyssnar och som man bara älskar för allt han är.
 |
| Lilla lilla Ares som alltid tagit den plats han anse sig behöva, medn Molle tykte att han var ett läskigt litet kryp ;) |
/Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar