Jag saknar Molle så enormt, varje dag, varje stund. Ibland tycker jag att jag ser honom här ute. Jag känner hur det känns att borra in händerna i hans fluffiga hals. Jag saknar honom när jag är ute och går. Hela tiden, överallt. Och idag är en extra tung dag av nån anledning.
Väntar på att få vakna och inse att allt bara var en äcklig hemsk mardröm. Vill fortfarande verkligen inte vara med om det här.
/Marie
Förstår precis hur du känner det.
SvaraRaderaKramar!
Annika
Du är så mysig Annika, och jag tror dig, du om nån vet nog hur det är... Kram själv!
SvaraRaderaKänner med er... :'(
SvaraRadera